Att stämma vettet i människor

Igår skrev jag kort om senaste Landstingsfullmäktiges låtsasdebatt. Efter en hel del diskussioner både internt men även med personer utanför Vänsterpartiet Sörmland beslutade vi att överklaga ett beslut vars enda syfte tycks vara att göra livet jobbigare för vissa...
Fortsätt läsa

Det här med tillgänglighet...

På senaste Landstingsfullmäktige bjöds vi på en trevlig uppvisning med bästa Kafka-kvalitéer. Majoriteten bestående av S, C och det regionala missnöjespartiet VfP fattade tycke för att fatta beslut som blir diskriminerande. Enda motiveringen: "vi vill fatta det beslutet."
Fortsätt läsa

Miljöpartiets hjärträddning

Jag måste erkänna: jag hade nästan gett upp hoppet. Hoppet om att det fanns något meningsfullt (alls) med Miljöpartiet kvar. Missförstå mig rätt: det finns miljöpartister som jag tycker är väldigt vettiga – även om jag av förklarliga skäl inte alltid delar deras uppfattning. Men partiet som sådant började (?) göra sig själv helt obsolet.
Fortsätt läsa

Superkort minisemester

Vintern, våren och de första sommarveckorna har för min del präglats av mycket arbete, många timmar för mina politiska uppdrag (särskilt som 2:e vice ordförande för Viadidaktnämnden i Katrineholm och som ordförande för Vänsterpartiet Katrineholm. En hel del inom ramen för mina studier dessutom, där jag så sent som i förra veckan behövda lämna in ett större projektarbete. För min kära fru har samma period inte varit mindre jobbig — och ovanpå det så har hon dessutom behövt stå ut med mig. Stackarn.
Fortsätt läsa

Snart dags för nya kläder på selig.se

Bloggen selig.se har funnits sedan många år, i nuvarande form sedan 2009 – och på annan server och med annat utseende sedan 2006. Innan dess bloggade jag på en helt annan domän, där mitt första blogginlägg skrevs så tidigt som år 2002 (eller så sent som, beroende på perspektiv).

Under de tidiga åren var jag mycket mer aktiv inom bloggosfären än för tillfället och jag utsågs bl.a. av TV4 till en av Sveriges mest hatade bloggare. Att säga vad en tycker om Sverigedemokrater och nynazister var inte särskilt populärt bland dessa kretsar redan då. Och i likhet med idag, så resulterade kritik av den ”sverigevänliga rörelsen” redan under bloggvärldens unga år i ett antal mordhot. Att bli mordhotad av rasister och nazister kan ju onekligen tas som bevis för att en måste ha någorlunda vettiga åsikter.

Nåväl.

Efter några år med skiftande engagemang på bloggen har det snart blivit dags för lite nya bloggkläder. Till vardags bygger jag många webbsidor och -applikationer men jag har sällan funnit tid (eller ork) att lägga på den egna bloggen. Prioriteringar, liksom…

Det tänkte jag försöka råda bot på. Inte på prioriteringarna i sig, däremot planerar jag att avsätta lite mer regelbunden tid åt både skrivande av blogginlägg men även ett nytt och mer ändamålsenligt utseende med nya funktioner. En del cutting-edge funktioner har nämligen ofta funnits, inte minst när min egen blogg agerade försökskanin för funktionalitet som jag behövde testa i en riktig produktionsmiljö innan jag med gott samvete kunde implementera funktionerna hos kunder/uppdragsgivare.

Så, vad vill jag egentligen ha sagt med det här inlägget? — Egentligen inte alltför mycket. Bara att det kommer hända en hel del på den här sajten under de närmaste dagarna. Och kanske att jag för en gångs skull ser fram emot det.

Är det något som du tycker inte borde finnas kvar? Något som du skulle vilja se mer av? — Berätta väldigt gärna i kommentarsfältet nedan!

Hjälps åt!

Regionen som ligger mindre än en mil från den platsen där jag bodde som barn har drabbats av en kraftfull översvämning (nyhetsartikel på engelska). Jag lyfter telefonluren och försäkrar mig om att allt är under kontroll hos de nära och kära som bor kvar i området. Egentligen inte mycket mer att säga om den saken.

Om det inte vore för att jag i situationer som dessa ofta påminns om hur mycket jag i vårt svenska samhälle saknar något som visar sig i dylika situationer. Ett spontant civilkurage, en närmast automatisk instinkt att försöka hjälpa till. En nästan villkorslös praktisk solidaritet som tänds. Oavsett om det gäller punktering på bilen eller en översvämningskatastrof. Här i norden anser vi hellre att det är det allmännas ansvar att lösa stora, katastrofartade problem.

Visserligen: det är det allmännas ansvar att försöka ”lösa” situationer som dessa. Det gör det allmänna även där nere, i sydostligaste Bayern. — Men oavsett hur stora eller små kläder som det där skattefinansierade allmänna har, så räcker samhällets resurser inte alltid till. Frivilligorganisationer rycker in (och det gör de också, både här i Sverige och även ”där nere”). — Men i dylika allvarliga, akuta situationer räcker det ändå inte. Här behövs ”civilsamhället”, som vi nästan nedvärderande kallar det för.

Och just där menar jag kunna se en stor skillnad: Texter som den nedan, som publicerats på regionens järnvägsbolags Facebook-sida, är symptomatiska:

Dela vidare: Vi erbjuder alla frivilliga som vill hjälpa till med att åtgärda översvämningsskadorna i regionen Simbach/Pfarrkirchen/Triftern från och med nu och till och med Söndag den 5 juni 2016 kostnadsfria resor från och till regionen […]. Berätta bara för tågpersonalen att ni är på väg till översvämningshjälpen.

Vi önskar alla berörda mycket kraft!

Tyvärr, så tror jag att dylikt kan vara svårt att hitta i Sverige.

© 2018 Selig.se All Rights Reserved.