SD: det enda oppositionspartiet

SD försöker framställa sig själva som enda oppositionsparti. Istället för att bemöta idiotin i påståendet, tänkte jag att det kan vara intressant att ta orden på allvar och titta lite på vad SD i så fall är i opposition mot. Det räcker att bläddra igenom de senaste dagarnas nyhetsflöde för att få en mer än tydlig bild:

Exempel 1:

Kulsprutor mot flyktingar

Miljontals människor hjälps åt för att underlätta för människor på flykt. Vissa gör inte det. Gunilla Schmidt från SD i Åstorp tycker istället att det nog vore bättre att organisera mottagning med hjälp av kulsprutor.

Tydlig opposition.

Exempel 2:

Skända barns anseende

En våg av empati, sorg och och bestörtning har sköljt genom Europa efter bilder på den treårige Alan Kurdi blev publika. Bo Lindholm, SD-politiker från Sala, sprider istället lögner om att bilden är arrangerad i syfte att misskreditera och förminska händelsen.

Tydlig opposition, även här.

Exempel 3:

Uppmana att bränna asylboenden

Tysklands historia från 30-talet har nog inspirerat många SD-sympatisörer. Men även mörka händelser i nutiden ses som ett föredöme. Emedan vi andra tycker att det är en självklarthet att personer som söker asyl ska få sin sak prövad i den tryggheten som alla andra lever i, så uppmanar SD-medlemmar istället till att bränna ner flyktingförläggningar. Uppmaningar som andra gärna hörsammar.

Även här: tydlig opposition.

Exempel 4:

Det är ingen flyktingkatastrof, det är en invasion!

Gruppledaren för SD Lidingö, Joachim Hägg, jämför personer som håller i skyltar med ”Refugees Welcome” med välkomnandet av Hitler. I själva verket är flyktingar i hans värld terrorister, utsända av ISIS som invaderar Europa.

 

Ja. Vid lite eftertanke är jag nog faktiskt benägen att hålla med.

SD är det enda oppositionspartiet. SD står i direkt opposition:

• mot medmänsklighet,
• mot anständighet och
• mot hela vårt demokratiska system.